Då var vi äntligen framme i Falmouth, England. Vi kom fram igår klockan 18.00. Trötta, något smutsiga och väldigt hungriga la vi snabbt till vid bryggan för att gå i land och äta. Verkar vara en väldigt trevlig liten stad med mycket skaldjur på menyerna vilket jag tycker om. Efter middagen gick vi till seglarpuben och tog en öl. Pappa gick sedan till båten för att ta sig en whiskey medan jag fortsatte att utforska Falmouths nattliv. Imorgon ska vi hyra bil och utforska Cornwall vilket jag ser fram emot och på tisdag bär det av igen till Isle of wight. Seglatsen dit kommer att ta ca 1 ½ dygn.
Här nedan kan ni läsa utdrag ur min dagbok från överseglingen. Läger även upp lite bilder.
27/6 dag 5
Det har snart gått en vecka sedan vi lämnade Horta. Vi motorseglar fram men vi har vinden med oss så vi gör relativt god fart ändå. Med snitt på ca 5 knop borde vi vara framme i Falmouth harbour om en vecka ungefär. Det verkar som att det blir en relativt händelselös segling. Känns som om vi har hamnat i twilight zone. Himlen är grå, vattnet likaså, det blåser inte speciellt mycket, temperaturen är mild men ändå kylig och sjögången är tillräckligt hög för att det inte ska gå att bada (det är ändå för kallt för det). Marelden syns inte och delfinerna har försvunnit. Vart är vi någonstans? Det är ju helt öde!
28/6 dag 6
Idag har jag upptäckt att jag har gjort en förvandling. Sakta men säkert och nästan smygande så att i vare fall jag inte har märkt något. Jag lämnade Sverige som en fin flicka, som vårdar sig själv, bryr sig om sitt utseende, kunde inte använda samma tröja i mer än en dag i sträck och så vidare. Rätt fåfäng med andra ord. Som backpacker började man att vänja sig vid att vara lite smutsig. Inte kunna ta en dusch när man vill, att kläderna luktar lite skumt, att sminka sig var inte lika viktigt längre osv. Men idag när jag såg mig själv i spegeln så slog det mig med full kraft. Likt en ful larv som förvandlar sig till en vacker fjäril har jag också gjort en förvandling. Fast jag gjorde tvärt om, för av den vackra fjärilen finns det inte ett spår av längre.
Mitt hår ligger i smutsiga tesar runt huvudet förutom allt underhår som samlat sig i två olika och underligt formade klumpar bak i nacken. Detta till resultat av att jag inte har badat på en vecka. Jag lever i pappas 20 år gamla trådslitna underställ, mina nyinköpta gröna gummistövlar, vindjacka och mössa. Och flytväst såklart. Jag har fyra par sockor som jag varvar mellan så att fukten kan få torka ut emellanåt och jag har samma tröja på mig som jag hade när vi stack.
Första tanke framför spegeln: Hjälp, jag har blivit en långseglarslusk! Inte alls den prydliga tjejen som lämnade Sverige utan en fullfjättrad långseglarslusk med valkar i händerna som luktar lite illa. Förskräckelsen ersattes dock ganska snabbt med en känsla av frihet. Här ute spelar det verkligen ingen roll hur man ser ut och det är faktiskt väldigt skönt för omväxlings skull.
Nu behöver ni dock inte oroa er att jag kommer att komma tillbaka till Sverige och lukta illa. Mitt fåfänga jag kommer säkert att finna sig tillrätta ganska snabbt igen, men jag hoppas att jag tar med mig lite av det som jag lärt mig här ute på havet och inte bryr mig fullt så mycket om alla materiella måsten i vardagen.
29/6 dag 7
Okej, jag erkänner. Mitt fåfänga jag hittade mig snabbare än jag trodde. Jag stod inte ut med att vara en långseglarslusk längre. Idag var första dagen sedan vi stack som solen sken och det var varmt ute. Tog första bästa tillfälle att slänga mig i havet med en schampo flaska, balsam och en stålborste för att trassla ut mina ofrivilliga dreadlocks. Det var rätt kallt men det var nog det skönaste badet jag någonsin badat. Yaiii, jag luktar inte illa längre. Dagen till ära såg vi en val och några delfiner. Kanske var det lukten från mig som skrämde bort dom??
30/6 dag 8
Äntligen! Vinden viner och det blåser kuling från sydväst. Vågorna är höga och skjutsar oss framåt. Det ser ut som en riktig häxkittel när den kokar på som bäst. Vi har en snitt fart på 7,5 knop men är uppe i 8-9 knop ibland. Vågorna tornar upp sig någon meter över sittbrunnen, topparna börjar brytas, med hjärtat i halsgropen undrar man hur i helsike vi ska glida över. Än så länge är det bara tre vågor som har bryts över sittbrunnen. Med den här farten är vi framme på nolltid.
1/7 dag 9
Vilken natt. Blåste på ordentligt. Jag vaknade av att en våg kastade hela båten på sidan. Trodde vi höll på att kantra så jag rusade upp för att se hur det var med pappa. Men det var ingen fara med honom, tror att det kändes mer än vad det var inne i salongen. Det var ändå bra att jag vaknade för det var min tur att hålla vakt. Stod i tre timmar mellan kl 00.00-03.00, vinden ven, regnet piskade och vågorna fräste. Snacka om att man känner att man lever. Underbart. Vi hade en toppfart på 12,5 knop men snittade dock på 7,5-8. Idag var inte lika underbart dock. Vågorna är kvar från natten men vinden är spårlöst borta. Så nu ligger vi här och guppar som en badanka i ett enormt badkar. Driver mig till vansinne. Okej om det gungar och man har fart, men att ligga så här är bara störande.
Här kommer lite bilder.
Hej då Horta
Nya modet! Vad tycks?
Obligatorisk flaskpost slängdes i
Vi fick en liten firre
Några likheter?
Midsommarfirande
Denna resa fick vi två fåglar på tråden. Jag tyckte vi borde äta kyckling till middag men det tyckte inte pappa
Här börjar det blåsa upp lite.
Hörs snart igen
Kramar
Nikolina
