Nu är vi tillbaka i Jolly harbour efter ett par dagars utflykt till norra sidan av ön. Först ankrade vi i en liten bukt som hette Deep bay. Där fanns mitt Karibien som jag undrat över om det verkligen finns de senaste veckorna. Äntligen!! En jättelång vit strand, palmer och pelikaner som dyker efter fiskstimmen. Enda som saknades var paraplydrinkarna, men å andra sidan så sparade jag en dag av illamående och huvudvärk dagen efter vilket jag fick känna nog av på Nya Zeeland så det kanske bara var tur.
I Deep bay låg vi bara över en natt. Samma dag som vi seglade ännu längre norrut till Great bird island snorklade jag och pappa vid ett gammalt skeppsvrak som legat där de senaste 80 åren. Det var väldigt häftigt. Alla fiskar i regnbågens alla färger som simmar runt bland spillrorna och helt plötsligt simmade även en sköldpadda ut från en öppning i fören på skeppet. Jag blev dock rädd kan jag erkänna. Efter mötet med sjölejonen har jag utvecklat en rädsla för djur som kan bitas. Dock så blev den mer rädd för mig och simmade snabbt tillbaka.
Great bird islands var Karibiens motsvarighet till den svenska skärgården. Istället för granar som växer på klipporna är det palmer. Det fanns jättefina korallrev som vi utforskade. Och till min stora förtjusning var det även fullt av conch. Conch är dom jättestora snäckskalen som man alltid drömmer om att hitta. Och nu hittade jag massor! Det stora problemet var ju att dom var bebodda av en snigelliknande varelse. Och pappas krav på att han skulle döda varelsen var att jag åt den. Kan tillägga att den är ätbar och anses som en delikatess här, men när man ser den och måste hugga ihjäl den så ser den inte fullt så aptitlig ut. Sagt och gjort, nu har jag ätit sjösnigel. Var rätt gott faktiskt. Och nu har jag två väldigt stora och fina snäckskal att ta med hem. Hade tänkt att ta 10 st så att alla nära och kära skulle få en. Men tanken på att äta åtta till är lite avskräckande, så jag släppte tillbaka alla andra som jag hade fångat. Sorry, så mycket är ni inte värda, haha. Det sista problemet nu är att det sitter en liten muskel kvar i snäckskalet som inte går att pilla ut, ni kan ju tänka er hur den lilla muskeln luktar nu. Suck, var ett väldans jobb med dom här snäckskalen. Nästan så man blir sugen på att slänga dom överbord och köpa några stycken, färdigputsade och muskelfria från en souverniaffär. Men fy den som ger sig, inte när man har kommit så här långt. Jag ska nog komma på en lösning om så hela båten stinker av rutten snigel.
Imorgon går vi nog vidare antingen till ön St Kitts eller Barbuda beroende på vindarna. Här kommer lite bilder.
Blev bara en bild, tar alldelles för lång tid att ladda upp bilder. Blir mer inom några dagar. Här sitter jag och och pluggar i alla fall.
Nu ska jag gå och ta min veckodusch. Ha det bra.
Kramar
Nikolina
