Nikolina - Jorden runt

För tillfället ligger vi för ankar untanför en liten by på ön Guadalope. Har lite svårt förnärvarande att hålla isär alla hamnar och öar som vi har varit på den senaste veckan då vi försöker att ta oss norr upp så fort som möjligt. Det ska tydligen vara lite finare och fräschare där än de södra delarna.

Livet flyter på i lugnare tackt nu och jag försöker att anpassa mig till min nya tillvaro så gott jag kan. Dagarna flyter ihop i form av sol, bad, segling med jämna pauser för att ta någonting att äta eller dricka. Jag har dock fått myror i benen efter Nya Zeeland och vill röra lite mer på mig än vad båten tillåter. Därför har jag börjat med att sätta igång ett litet träningsprogram. Funderar faktiskt på om jag ska skriva en träningsbok anpassad till båtliv. Det kan jag ju alltid roa mig med på överseglingen, för det lär ju ta en hel del tid för mig att klura ut en massa övningar. Idag fick jag dock min efterlängtade motion iform av en rask vandring på 3 timmar. Det var jag, pappa och några andra från två andra svenska båtar som ligger i samma vik som oss som begav oss iväg för att upptäcka vad denna ö har att erbjuda oss. Vandringsleden som i själva verket inte var någon led utan en fors i lågvatten gjorde mig rejält varm. Vi hoppade upp på stenar i två timmar tills man var totalt sjöblöt, och sedan kom vi till ett jättevackert vattenfall med en naturlig pool som vi så välförtjänt svalkade oss i. Sedan var det en timmes nedstigning.

På väg hit till Guadalope gjorde vi först en dygnssegling till Martinique där vi stannade för lunch, för att sedan fortsätta hit. På vägen såg vi pilotvalar kan jag även tillägga. Dom vär väldigt söta.

Dygnskryssningen gick bra. Fast besättningen mådde inte så bra. Det blåste på ordentligt och det var vågor mellan 1,5-3 meter höga. Jag fick öva mig på mina kullinariska färdigheter och agera middagskock. Jag kan även tillägga att det är en konst att laga mat på sjön. Att koka vatten är ett projekt i sig. Det blev dock bara jag och pappa som fick avnjuta maten då resten av besättning avstod från den. Och jag kan faktiskt förstå dem och det kommer även ni att göra när ni ser slutresultatet.

Här kommer lite bilder från den senaste veckan.



Jag säger hej då till Nya Zeeland.



Det första jag gjorde i St Lucia var att stöta på Julias pojkvän Fredrik. (Detta är en häger, vi brukar ibland säga att Fredrik är en häger för att han har så långa ben.) Visst är han söt?



Så här ser det ut på båten när vi seglar.


Detta är köttfärssås gjort på corned beef. Lade även till lite snabbmakaroner. Det blev dock ingen smaksensation trots snabbmakaronerna. Pappa tyckte dock att det var gott.  



Detta är byn (som jag inte kommer ihåg vad den heter just nu därav det nya namnet byn) som vi ligger för ankar utanför just nu. Det är en väldigt pitoresk och söt by. Det var något som jag inte visste med karibien och det var att vissa öar är självständiga, andra kolonier och andra tillhör Frankrike. De öar som är självständiga äv väldigt slitna. Mycket rastakultur, mycket marijuana och många tiggare eller folk som vill luras. De franska öarna är dock väldigt rena och med en ganska blandad kultur. Det är därför som vi vill ta oss mer norrut. Det ska vara mycket vackrare och renare där. Jag har redan märkt av skillnaden mellan t.ex. St Lucia och Guadalope. Fick en liten chock när jag kom till St Lucia och det enda jag fick se var en massa slitna hus. Var är paradisstranden liksom? Men den kommer förhoppningsvis snart.



Detta var vandringsleden





För att komma fram till vattenfallet var man tvungen att simma över en pool först och sedan klättra över några stenbumlingar. Jag har därför inga fina bilder på vattenfallet. Ni får helt enkelt lita på mig att det var väldigt fint.



Jag klättrar mot vattenfallet.

Nästa stopp blir Antigua. Vi får dock se när vi kan börja segla dit för det är så starka vindar just nu. Så det finns en ganska stor chans att vi stannar här även imorgon.

För er som klagar över dålig uppdatering. Jag är på en båt. En båt. Det är ibland svårt att få tag på internet. Men det är roligt att ni vill läsa om mina äventyr ändå:)

Ha det bra så länge!
Kramar
Nikolina